Faktorer som påverkar ytspänningen
Material Natur
Ju starkare intermolekylära krafter, desto större ytspänning. Omvänt gäller att ju svagare de intermolekylära krafterna är, desto mindre är ytspänningen. Till exempel har organiska molekyler svaga intermolekylära krafter, vilket resulterar i låg ytspänning. Smälta metaller har de starkaste metallbindningarna och uppvisar den högsta ytspänningen. Vatten är föremål för vätebindning, vilket ger det en hög ytspänning på 72,8 mN/m vid rumstemperatur.
Temperatur och tryck
När temperaturen ökar ökar det intermolekylära avståndet och de intermolekylära krafterna försvagas, vilket gör att ytspänningen minskar linjärt. Vid den kritiska temperaturen når ytspänningen noll. Inverkan av konventionellt tryck är försumbar. Under högt tryck minskar det intermolekylära avståndet, interaktionskrafterna ökar och ytspänningen ökar därefter.
Föroreningar och lösta ämnen
Föroreningar och lösta ämnen kan ändra orienteringen av amfifila molekyler, försvaga intermolekylära krafter i ytskiktet och därmed påverka ytspänningen. Till exempel kan oorganiska salter förstärka intermolekylära krafter mellan vattenmolekyler, vilket ökar vattnets ytspänning. Ytaktiva ämnen som tvål och tvättmedel kan minska ytspänningen till 50 % av den för rent vatten.
